Innan Olle kom levde jag efter devisen att aldrig gå och lägga mig utan att diskbänken är helt ren och fri från disk - detta trots att jag handdiskade i 7 år. (heja, i år är det 10 år sedan jag flyttade hemifrån, duktig tjej!)
Jag var till och med så ambitiös att jag alltid ställde mig och tokstädade och diskade efter en hemmafest även om den så slutade 05 på morgonen. Men det var lätt värt ansträngningen när man vaknade nästa dag i en lägenhet som inte luktade kräks, rök och fyllehångel.
Min tröst just nu när jag möts av sånt här elände om morgnarna, är att ju mer disk och skit som står framme, dess ju roligare har jag och Olle med all säkerhet haft utomhus dagen innan.
Åh, förresten förresten!
Imorse var jag med om värsta coola instinktsgrejen! Olle brukar alltid väcka mig och sen sitta och småleka i sängen, vrida runt mina tuttar och sådär. Jag är halvvaken hela tiden och behöver därför inte oroa mig för om han gör något bus.
Men idag vaknade Olle redan kvart i sex av att Christian gick in i duschen. Jag vaknade däremot inte alls.
En kvart senare vaknar jag av att jag har kastat mig upp med ett ryck och skrik i sängen, kastar mig fram och lyckas fånga Olle i benet innan han flyger rakt ner från sängen med huvudet före.
Yeeeeey föräldrainstinkt! Hur gick det annars till?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar